- I stafett är det guldet som räknas. Om två år har vi chansen igen, säger avslutaren Erik Rost.
Totalt vann Sverige fem guld och två silver och blev därmed bästa nation.
Sveriges herrar har inte vunnit VM-stafetten sedan Lillehammer 1996. Många gånger har det varit nära, och i EM-stafetter har Blågult haft stora framgångar. Men den där långa negativa sviten på VM stör, och att vinna just VM-stafetten har därför blivit ett viktigt mål i sig.
Men trots ett suveränt VM i Ryssland – med sju svenska medaljer totalt – ville det sig inte i år heller.
När Erik Rost korsade mållinjen var det 1.12 efter Rysslands Andrej Lamov. Och känslan var att ryssarna satt i förarsätet nästan hela vägen.
- Det känns lite bittert. Vi gick ju för guldet, och vi har gjort en bra stafett. Vi hade hoppats att det skulle räcka ända fram, men i dag var ryssarna starkare, säger förstasträckans Martin Hammarberg.
Han hade en lång gaffel och växlade också som trea, över minuten efter Ryssland och med 43 sekunder fram till Finland.
Ulrik Nordberg jagade ganska snart ikapp de två framförvarande, men sedan kom ett misstag.
- Jag gjorde ett misstag där jag läste till fel kontroll och då smet ryssen iväg, så det var surt. Men efter det höll jag ihop det, säger Nordberg, som växlade över till en optimistisk Rost, som vid start hade dryga minuten upp till Ryssland, och Finland hack i häl.
- Jag var inställd på att jaga, man vet aldrig med gafflingar. Det kan skilja mycket ibland och den här tidsdifferensen hade kunnat bero på de olika banalternativen. Så jag gav allt från start och gjorde ett mycket bra lopp, säger Rost.
Men så mycket närmare kom aldrig Sverige, som fick nöja sig med silver.
- Jag såg Lamov ett par gånger, men jag tror att vi åkte ganska jämnt.
När Rost summerar sitt mästerskap är han självfallet mycket nöjd: två guld och två silver har han bärgat, men stafetten sved:
- I stafett är det guldet som räknas. Om två år igen har vi chansen, så nu får man väl köra vidare ett tag till.
Damstafetten vanns i överlägsen stil av ryskorna, som var mer än tre minuter före tvåan Finland. Bronset gick till Tjeckien.
Sverige som var regerande mästare kom aldrig till start. Två av fyra åkare på plats i Krasnojarsk är sjuka. Magdalena Olsson kastade in handduken före långdistansen. Tove Alexandersson bröt lången och kan nu konstatera att det beslutet var helt rätt:
- Jag kände att luftrören inte var helt bra innan start, men det kan vara svårt att veta om det beror på en infektion eller om dom är slitna för att man har tävlat. Jag kände under loppet att det inte var bra och i dag har jag hosta och ont i halsen, så det var rätt beslut att bryta, säger Tove, som under VM tog tre raka guld.
- Jag har haft ett helt fantastiskt VM de tre första dagarna med näst intill perfekta lopp, men självklart känns det väldigt tråkigt att avsluta veckan på det här sättet.
Här är de svenska VM-medaljer i tur och ordning:
Guld, sprintstafett - Tove Alexandersson och Erik Rost
Guld, sprint - Tove Alexandersson
Guld, sprint - Ulrik Nordberg
Guld, medeldistans - Tove Alexandersson
Silver, medeldistans - Erik Rost
Guld, långdistans - Erik Rost
Silver, stafett - Martin Hammarberg, Ulrik Nordberg, Erik Rost
Resultat, stafetter, VM, Krasnojarsk, Ryssland
Herrar
1) Ryssland (Grigoriev, Veselov, Lamov) 1.29.13, 2) Sverige (Martin Hammarberg, Ulrik Nordberg, Erik Rost) 1.30.25, 3) Finland (Linnainmaa, Uusitalo, Petteri Saarela) 1.32.21.
Damer
1) Ryssland (Trapeznikova, Frolova, Kechkina) 1.23.47, 2) Finland (Suutari, Turunen, Koskela), 1.27.09, 3) Tjeckien (Hancova, Kolinova, Hancikova), 1.33.07.
Fullständiga resultat - se arrangörens hemsida
