Skidorienterarna ligger på läger i Arvidsjaur. Under torsdagen är det 20 minus och Arnesson skonar sina luftrör, kör två lugnare distanspass istället för det planerade fartpasset. Annars försöker hela gänget träna så tävlingslikt som möjligt inför premiären i Kiruna om en dryg vecka – och, framför allt, inför VC-starten helgen därpå.

- Jag saknar lite, framför allt vad gäller orienteringsbiten. Det sista flytet finns inte riktigt och det måste jag hitta innan världscupspremiären. Det är så lite som saknas, säger Arnesson, som nyligen presenterades som Silva-stipendiat och belönades med 15 000 kronor (bilden).

- Det gjorde mig jätteglad! Glad och stolt. Det ligger mycket arbete bakom framgångarna och det är otroligt kul när man får uppskattning.

Checken överlämnades i samband med Orienteringskonventet i Skövde, där Arnesson även tilldelades Svenska Orienteringsförbundets priset för Årets prestation. Två utmärkelser han i mångt och mycket förtjänade genom sina makalösa framgångar på VM i Kazakstan. I år kommer Arnesson dock att prioritera världscupen högre än vårens mästerskap, EM i Sibirien.

- Jag tänker i första hand satsa på världscupen. Visst, EM är nog större för de flesta och utåt, men jag har valt att prioritera upp världscupen. Det är den enda titel jag saknar och därför lockar det lite extra.

Tidigare har Arnesson som bäst blivit totaltvåa i cupen, men nu släpper han på träningen något tidigare än vanligt, allt för att vara i bra fysisk form redan i samband med VC-premiären.

- Fysiskt börjar jag känna mig lite bättre. Formen kan nog vara på väg uppåt, men sedan behövs det ju lite större tävlingar också, för att man ska tagga till riktigt ordentligt.

Och så var det ju det här med orienteringen …

- Jag är inte helt ”ett med kartan” än. När man är i form och har det rätta flytet hittar man alltid tillbaka till kartan direkt. Nu tappar jag någon sekund varje gång. Jag måste stanna i korsningarna någon gång, missar 15 sekunder här, ett par sekunder där.

- Men det där är färskvara. Det funkade skitbra i slutet av förra säsongen, nu är det inte riktigt där – trots att jag kört mycket träning med rullskidor och mountainbike. Det är tur att vi får chansen här, att ladda så tävlingslikt som möjligt.

Och hur är känslan i truppen totalt?

- Mycket bra! Framför allt på herrsidan känns det som att vi är på gång. Det är många som verkar ha höjt sig sedan förra säsongen.

Några särskilda du vill varna för?

- Andreas Holmberg och Erik Rost.