I fjol var Sprint-VM i Skottland huvudmålet för Gustav Bergman. Med den sylvassa konkurrensen i det svenska laget blev Gustav ”bara” uttagen till den individuella sprinten. VM-finalen slutade som bekant med en fjärdeplats, två sekunder bakom Emil Svensk på bronsplats.

På EM i Ungern gick det sedan inte alls vägen för Gustav som bröt både medeldistansfinalen och långdistansen med en kropp som inte var med på noterna.

Slutet på 2024 innebar några härliga triumfer. Nionde totalsegern i Swedish League och den minnesvärda stafettsegern på världscupavslutningen i Finland där Gustav avgjorde mot Norges Kasper Fosser och Finlands Mika Kirmula på slutsträckan.

Gustav Bergman före Mika Kirmula på världscupstafetten i Finland. Bild: Tero Marjamäki.

Vi tog ett snack med landslagets ålderman som blir ”H35:a” i år; om fjolåret och om träning och tankar inför 2025 års säsong.

Hur går vinterträningen så här långt Gustav?
– Det känns bra nu. Jag hade det lite tufft att komma in i det till en början. Jag slet med lite småskavanker. Det tog någon månad innan det började kännas bra igen. Nu rullar det på fint.

Blir det något annorlunda i träningen?
– På det stora hela är det samma som det brukar. Men som alltid handlar det om att finjustera och hitta små sätt att förändra och förbättra, säger Gustav och fortsätter:

– Det som är skillnad mot förra året är att jag försökt trycka upp mängden hög intensitet lite grann och köra mer hårt den här vintern. Framför allt lite längre pass när jag väl kör hårt. Det funkar bra. I grunden handlar det om att hitta något stimuli, så jag gör lite annorlunda och inte bra kör på i samma hjulspår.

– Man skulle ju kunna tänka att jag kunde höja den totala mängden men jag tränar så pass mycket redan, så det känns onödigt att börja i den änden.

Gustav hade ambitionen redan förra vintern att köra fler längre orienteringspass med inriktning mot långdistans.

– Med det var så snöigt och isigt här i Stockholm förra vintern så jag fick inte riktigt till det så som jag hade önskat. Då var ju också fokuset mer mot Sprint-VM. Så jag prioriterade det lite mer.

– Nu försöker jag få till mer långa OL-intervaller.

Gustav har sedan länge upplägget tre hårda veckor följt av en lugn. Den lugna veckan planeras inte i detalj men ett skivstångspass, ett långpass och ett intervallpass vill Gustav ha med.

– Får jag med mig det är jag nöjd. En lugn vecka handlar om fem till tio timmar löpning.

De hårda veckorna innebär cirka 16-17 timmars löpning.

– Jag tycker jag har ett bra system för att få till de hårda passen de veckorna. Jag brukar köra två hårda pass samma dag. Det funkar jättebra för mig. Jag är mycket mer sliten dagen efter än på eftermiddagen. Efter det kör jag två lugna dagar med bara distans, sedan två hårda pass igen. Så upprepar jag det. Det innebär sju hårda träningsdagar med 14 pass på en treveckorsperiod, förklarar Gustav.

Ryggen är ett återkommande problem för dig. Hur är läget nu?
– Det går lite i vågor. Grundproblematiken är antagligen en diskskada jag haft i mer än tio år. När jag blir sliten är det min svaga länk. Generellt är det dock under kontroll.

De internationella mästerskapen 2024 blev inte riktigt som Gustav tänkt sig men han var snubblande när en medalj på VM-sprinten. EM blev som sagt desto tyngre med två brutna lopp och hemresa innan stafetten men någon infektion i kroppen.

– Jag hade en tuff period efter VM, med återhämtningen och uppladdningen inför EM. Det är alltid svårt att sätta fingret exakt vad det berodde på. Men det är ju nya utmaningar med två barn. Jag var kanske inte riktig beredd på vad det skulle innebära. Hade jag fått göra om det så kanske jag hoppat över O-Ringen, funderar Gustav och fortsätter:

– Jag var ändå i väldigt bra slag en vecka innan EM men fick något skit i kroppen.

Ett tecken på god form in mot EM var när han sprang till soloseger på SM ultralång med gemensam start i Grövelsjön.

– Då kände jag mig väldigt stark. Sista hårda passet nere i Ungern innan EM kände jag mig också väldigt stark. Sedan bara sket det sig. Det är frustrerande men det är som det är. Jag hade ju gjort min uppladdning för att jag skulle prestera på VM och jag är den prestationen jag gjorde på VM är jag väldigt stolt över. Sedan var det snöpligt att vara så nära pallen. Men det har ju tidigare hänt att jag stått på pallen och haft stolpe in.

Just SM Ultralång i var en riktig höjdpunkt för Gustav under året som han vill framhålla.

– Det var fantastiskt! På något sätt är det ju det där som är orientering. Att vara i skogen ensam lång tid och jobba med att pusha sig själv. Inte ha något annat runt omkring att ta hänsyn till. Grundstenen i orientering.

Gustav Bergman efter solosegern på SM-Ultralång i Grövelsjön. Bild: Lars Rönnols.

– Det var väldigt kul terräng. Inga kompromisser. Man är ju van vid, framför allt på internationell nivå eller mästerskapstävlingar, att det är så mycket som måste tas hänsyn till: arena, arenapassager, publikkontroller, TV, karantän och hur man ska ta sig till start. Här var det bara: ”vi lägger den tuffaste banan vi kan”.

– Det enda som kunde gjort det bättre hade varit individuell start. Men nu blev det ändå mer än en vanlig långdistans som jag var ensam i skogen. Det var jättehäftigt. Verkligen en av höjdpunkterna under året.

Hur går tankarna inför 2025 års säsong med världscup i Sverige och VM i Finland?
– Det känns ju jättekul! Om jag ser på hela året så är det jättemycket roliga saker som händer. Huvudfokus blir ju mot VM men nu under vintern tänker jag väldigt lite på det som komma skall. Jag är fokuserad på här och nu.

Vilka andra tävlingar ser du särskilt fram emot?
– Tiomila och Jukola är alltid höjdpunkter. Tillsammans med Stafettligan som kommer på våren. Tävlingspremiären med Måsenstafetten i Stafettligan och Ultralång-SM känns skitkul. Redan där känns det som det blir jätteroligt, säger Gustav med glädje i rösten.

Text: Johan Trygg

Bildtext toppbild: Gustav Bergman springer i mål som segrare i Swedish League 2024 efter att ha avgjort jaktstartsfinalen i hård kamp med Max Peter Bejmer på slutet. Bild: Johan Trygg.