Orientering har länge varit en sport där kvinnor fått kämpa för sin plats. Men idag pekar trenden åt rätt håll – andelen kvinnliga tävlingsorienterare har ökat stadigt sedan 1966.

Idrottsrörelsens jämställdhetsmål anger ett könsförhållande där inget kön ska vara representerad med mindre än 40 procent för att räknas som jämställt. Inom orienteringen är andelen kvinnor som är medlemmar 44,6 procent.

1925 var första året då kvinnor fick delta i orientering, men då endast i patrull. De följande decennierna kantades av motstånd. Ett citat från 1936 års tidning Friluftsliv illustrerar synen på damorientering vid den tiden:

“Vi vilja inte ha någon hektisk tävlingskaraktär över damernas uppgörelser i skog och mark. De må bäst av att ta den roliga leken mellan skärmarna som ren motionsidrott.”

Det var en inställning som dröjde sig kvar långt in på 1950-talet, men kvinnor fortsatte att kämpa för sina rättigheter inom sporten. 1941 arrangerades det första officiella svenska mästerskapet för damer, och 1957 valdes Britt Welwert in i Svenska Orienteringsförbundets styrelse som första kvinna.

En vändpunkt kom 1966. Då ökade andelen kvinnliga tävlingsorienterare markant, en utveckling som har fortsatt ända fram till idag. En viktig faktor bakom ökningen var att förutsättningarna förbättrades: fler tävlingsklasser infördes, SM-programmet blev mer jämlikt och natt-SM för damer blev verklighet 1968.

Samtidigt skedde en bredare förändring inom svensk idrott. Under 1970-talet växte ungdomsidrotten, vilket troligtvis också bidrog till att fler kvinnor började orientera.

Idag är jämställdhet en självklar fråga inom orienteringen, och flera viktiga beslut har tagits för att säkerställa likvärdiga villkor. Bland annat så beslutades 2016 att damer ska få samma beräknade segertider som herrarna.

OK Ravinen skickar in en motion om att införa likvärdigt tävlingsupplägg oavsett könstillhörighet som bifölls vid Förbundsmötet 2018. Till Förbundsmötet 2020 (som blev 2021 på grund av pandemin) var det styrelsens förslag till formulering av ny tävlingsregel som bifölls.

2023 tar Tiomilaföreningen också ett beslut om att utöka damkavlen på Tiomila till sex sträckor, och två nattsträckor införs för damerna – ett steg mot likvärdiga tävlingsupplägg och ändringarna trädde i kraft året därpå. 

Statistiken visar att det blir fler och fler kvinnor, och framgångsrika sådana också. Från Annichen Kringstads banbrytande VM-guld 1981 till Tove Alexanderssons dominans i dag – orienteringshistorien är fylld av kvinnor som brutit barriärer. Och med dagens positiva utveckling kan vi se fram emot en framtid där sporten är ännu mer jämställd.

Scrolla ned efter milstolparna för att se några av våra många framgångsrika kvinnliga orienterare.  

Milstolpar genom åren:

1925
Damer tillåts för första gången vara med i orienteringslöpning, vilket sker på en tävling i Göteborg, där man tävlar i patruller om tre löpare.

1936
Ur tidningen Friluftsliv ”Vi har Svenska Mästerskap för damer bland annat i simning, tennis, allmän idrott och skidlöpning. När kommer orienteringen? Låt oss hoppas aldrig. KM och DM borde vara fullt tillräckligt i den vägen. Ty vi vilja inte ha någon hektisk tävlingskaraktär över damernas uppgörelser i skog och mark. De må bäst av att ta den roliga leken mellan skärmarna som ren motionsidrott. Man får hoppas att ett blivande orienteringsförbund tar hand om damorienteringen i huvudsak enligt de riktlinjer som här ovan uppdragits.”

1941
Första officiella SM för damer arrangeras.

1945
Samtliga distrikt har infört DM för damer.

1953
JDM instiftas även för kvinnliga orienterare.

1957
Två orienteringsdamer delar på utmärkelsen Årets idrottskvinna: Evy Garsell och Maud Wirstam. Samma år väljs Britt Welwert som första kvinna in i Svenska Orienteringsförbundets styrelse.

1965
En motion antas om att införa Natt-DM damer men motionen om klasser för ”oldgirls” avslås.

1968
Natt-SM för damer införs.

1972
Första SM i skidorientering för kvinnliga seniorer.

1977
En 5-sträckorsstafett för damer införs vid Tiomila.

1981
Annichen Kringstad vinner sitt första VM-guld. Och inte bara det. Hon får också Svenska Dagbladets bragdmedalj som första orienterare.

1998
Naturpasset, med Annichen Kringstad som projektledare, lanseras som en uppföljare till den snart 30-åriga Trimorienteringen. Över 30 000 paket säljs under första året.

2016
Svenska orienteringsförbundet beslutar att kvinnor ska få samma beräknade segertider i sina lopp som herrarna.

2024 
Två nattsträckor för damerna och damkavlen utökas till sex sträckor, denna förändring är ett viktigt steg för att uppnå likvärdighet.  

Diagrammet visa andelen kvinnliga tävlingsorienterare. För åren 1994 till 2018 finns inga uppgifter för andelen kvinnliga tävlingsorienterare. De streckade staplarna för dessa år är en uppskattning.

 Läs mer här:
https://www.orientering.se/orientering-och-samhallet/engagera-din-forening/praktiska-tips/jamstalldhet-och-likabehandling/

Och här:
https://www.orientering.se/media/k1bnafeo/tävlingsverksamheten-från-2019-stockholm.pdf

Här finns praktiska tips på jämställdhet och likabehandling:
https://www.orientering.se/orientering-och-samhallet/engagera-din-forening/praktiska-tips/jamstalldhet-och-likabehandling/


070825: VM, stafett_Annika Billstam, Helena Jansson och Emma Engstrand. Foto: Bildbyrån


850726: 5-dagars_Annichen Kringstad, Stora Tuna segrade i damklassen. Foto: Bildbyrån


931010: VM_Marita Skogum. Foto: Bildbyrån

240712: VM_Tove Alexandersson tar guld som så många gånger förr

240716: VM_Karolin Ohlsson och Tove Alexandersson


I SVT:s öppna arkiv kan du också se ett härligt inslag när Annichen Kringstad stormar in i mål med en efterföljande intervju om kärleken till orienteringen. 

Se inslaget här.