Bild: Tilda Andersson
När Stora Tuna IK vann 1964 var Tiomila fortfarande en tävling med start på ett ställe och mål på ett annat. Den gången med start i Mölnbo och mål vid Malma hed i Malmköping. På Jukola har Stora Tuna OK dominerat på senare år med segrar i de fyra senaste upplagorna. På Tiomila har man dock inte räckt hela vägen. Skulle Borlängeklubben gå hela vägen den här gången så blir det ett häftigt 60-årsjubileum.
– Det hade varit kul att lyckas i år. Självklart för oss i laget men också för de som var med och vann för 60 år sedan, säger lagets slutman Emil Svensk.
– Vi är ju bland favoritlagen men det är många starka jämna lag och det känns öppet i år. Vissa år har det handlat om få lag men jag tror fler kan vara med om det i år, fortsätter Emil.
– Vi är väl förberedda. Det är egentligen först i fjol och i år som vi haft mer än tio löpare som är tillräckligt bra för att springa i laget. Nu är det elva-tolv löpare som är aktuella. Det ger en viss säkerhet, konstaterar han.
I fjol var Emil Svensk slutman när Stora Tuna OK vann Jukola för fjärde gången i rad. Bild: Hugo Mattsson.
Tidig lördag morgon, runt halv sju, vet vi om Emil fixar ett Stora Tuna-jubileum och på slutsträckan för det gul-svarta laget till klubbens andra seger i Tiomilas herrtävling.
Vi träffade Emil för en pratstund i samband med landslagets pressträff i Stockholm fredag 26 april några timmar innan landslagstest i sprint. Vi passade på att fråga om träningsvintern, säsongstarten, sprint kontra skog och om han siktar på att ta den bästa ”orienterartiden” på Lidingöloppet.
Hur har förberedelserna inför säsongen varit?
– Jag kom i gång väldigt bra med träning i november och det höll i sig till och med januari. Då hade jag en väldigt bra grund. Sedan blev jag sjuk i tre veckor och fick starta om lite. Kroppen svarade relativt snabbt men det har tagit tid längre tid att få ut det i benen, det man är tränad för.
På premiärhelgen av Swedish League blev Emil sexa på långdistansen och vann medeldistansen.
Vad säger du om din säsongstart?
– Det var som tight in på vintern för mig. Vi hade mycket snö kvar hemma i Falun då, så jag hade sprungit väldigt lite i skogen. Resultaten var bättre än vad både känslan och förväntningarna var.
– Det är tufft när man ska springa tävling i skogen när man knappt sprungit i skogen på flera månader. Det finns ingen träning som går att kompensera att springa skog. Att till exempel köra branta backar på löpband är något annat.
Hur har stafetterna du sprungit känts?
– På Stafettligan i Skåne var jag sliten och när jag bommade så passerade Elias (Jonsson, IFK Göteborg). Det var dåligt av mig och en missberäkning. På Stigtomta (andra deltävlingen av Stafettligan) fick jag ett tacksamt utgångsläge (Stora Tuna vann före Ravinen).
Den stundande världscupsäsongen är som bekant helt inriktat på sprint fram till sprint-VM i Skottland i sommar. Något som Emil inte är helt nöjd med.
– Jag gillar ju orientering i skog bäst.
Så sent som i fjol tog han dock brons på knockout-sprinten vid EM i Italien och 2021 vann han EM-guld på individuell sprint.
– Det har alltid varit så. När väl säsongen kommer så vill man ju vara bra på sprint också. Men jag tycker det är tråkigt på det sätt som säsongen delats upp nu, menar Emil men fortsätter;
– Men man får ju anpassa sig om man vill springa VM. Jag borde kunna ha möjlighet att göra det.
Hur mycket specifik sprintträning har du gjort i vinter och vår?
– Under senaste halvåret har det inte skett många gånger. Men jag har en månad på mig fram till världscupen och jag tror jag behöver ett par veckor med mycket sprint för att komma in i det tillräckligt bra. Bra tränad på hårt underlag är jag men jag behöver komma in i sprinttekniken men det finns gott om tid.
I helgen visade Emil att sprintformen inte är så långt borta men med en överhoppad kontroll blev det inget resultat på fredagens individuella landslagstest i sprint. På söndagens knockout-sprint-test så vann Emil B-finalen närmast före Martin Regborn.
Om Emil tar en plats till sommarens sprint-VM återstår att se. Skogs-VM i Finland 2025 upptar dock allaredan en del av hans tankar.
– Fokus är nästan redan där. Att få springa ett VM i nordisk terräng är inspirerande. Jag har ju gjort den en gång, i Norge 2019. Då var jag ung och på väg upp men nu är jag i ett annat läge och jag tycker jag att det ska bli väldigt roligt.
– En långdistans där i rejäl finsk skogsterräng ser jag verkligen fram emot.
Att Emil är en vass löpare även utan karta och kompass är välkänt. En tredje och en fjärde plats på Lidingöloppet de två senaste åren säger väl det mesta om det. 2022 så sprang Emil på 1.39.06 och slutade fyra. Det var den bästa ”orienterartiden” på många år. Den snabbaste tiden av en orienterare står sig fortfarande från 1987 när Mats Hellstadius sprang in som trea på 1.38.56.
Emil Svensk under Lidingöloppet 2022 när han slutade fyra. Bild: Johan Trygg.
Något Lidingölopp i höst blir det dock inte eftersom det krockar med världscupen i Finland som förstås också är en del i förberedelserna mot VM där.
– Riktigt tråkigt att det krockar men 2025 springer jag nog Lidingöloppet igen.
– Det är kul att man kan kolla tider från 80-, 90-talet när Hellstadius och många andra orienterare sprang. Det är roligt att kolla gamla resultatlistor jämföra med olika generationer. Klart att jag vill springa fortare än vad jag gjort och jag tror jag kan göra det. Visst hade det varit kul att ta Hellstadius tid också.
Emil skulle också gärna se fler orienterare på startlinjen.
– Lidingöloppet är något jag tycker alla ska springa som satsar på konditionsidrott.
Bildtext toppbild: Emil Svensk för Stora Tuna OK till seger på Stigtomtakavlen tillsammans med sina lagkamrater. Från vänster: Viktor Svensk, Anton Forsberg, Henrik Johannesson samt skymda; Jesper och Joakim Svensk. Bild: Tilda Andersson.
Text: Johan Trygg
Du följer Tiomila 2024 live via webbsändning:
Fredag 3 maj – Uppsnack
18.00–19.00 är det uppsnack, intervjuer och tillbakablickar med Per Forsberg och gäster inför Tiomila-helgen. Gratis sändning via Tiomilas webb eller Facebook
Lördag 4 maj – söndag 5 maj
Sändningen startar 14.00 på lördagen och pågår drygt 24 timmar till söndag 14.00.
Ungdomskavlen, start 14.30
Herrkavlen, start 17.30
Damkavlen, start 21.30